Utvärdering 2011/2012

Utvärdering projekt VillMer - Att skriva sig till läsning Läsåret 2011-2012

Utvärdering av målen i projekt VillMer

Att kunna skriva sig till bokstavsinlärning.

Alla elever har lärt sig bokstäverna och dess ljud. Eleverna har lärt i sitt sammanhang. Det ljudande tangentbordet har hört ihop med skrivandet på ett naturligt sätt, vilket har underlättat inlärningen av bokstavsljuden.

Att skriva enkla ord och meningar.

Alla elever har lärt sig att skriva enkla ord och meningar, de har haft stor hjälp av talsyntes och kommunikationen med varandra. Eleverna har hjälpt varandra och stöttat varandra i sin skrivutveckling. Eleverna har blivit uppmärksamma på ljudstridig stavning samt ord med lång och kort vokal. Eftersom eleverna skriver mycket får de bra träning på att skriva meningar.

Att utveckla skrivandet till berättelser, sagor och faktatexter.

Eleverna har visat på bra fantasi, kunskaper och skrivglädje. Ju säkrare eleverna har blivit desto längre och innehållsrikare har deras texter blivit.

Att genom skrivandet få bättre läsförmåga och ökad läsglädje.

Läsningen har utvecklats ungefär som vid traditionell undervisning. Läsglädje finns!

Att kunna illustrera sina arbeten med olika typer av bilder och presentationsprogram.

Vi har valt att inte arbeta med något presentationsprogram. Vi har fokuserat på att skriva texter.
Vi har fotograferat och infogat egna foton som vi sedan har skrivit text till.

Att träna motoriken med hjälp av bild och skapande.

Eleverna har ritat egna bilder till sina texter. Vi har inte använt Clipart-bilder eftersom vi tror att eleverna kan bli kritiska till sina egna bilder. Detta är ett medvetet val för att träna motoriken och behålla fokus på skrivandet.

Vad säger barnen? Eleverna tycker att det är lätt och roligt att använda datorerna när de skriver. Eleverna tycker att de har haft stor nytta av det ljudande tangentbordet men de flesta tycker inte att de behöver det längre. Enligt Läs- och skrivdiagnosen, DLS-bas, har de flesta eleverna stor läsglädje.
Eleverna har en övervägande positiv inställning till att börja skriva texter med penna i åk 2.

Vad säger vårdnadshavarna?

Enligt enkäten som vårdnadshavarna besvarat på Fronter kan vi konstatera detta.

• Inför uppstart av VillMer-projektet kände en del vårdnadshavare en viss osäkerhet. I dagsläget är så gott som alla positiva till Att skriva sig till läsning.
• Ca 90 % av vårdnadshavarna tycker att deras barns läsning och skrivning har utvecklats bra eller mycket bra.
• Ca 80 % känner ingen oro för hur det ska bli när barnen börjar skriva texter för hand.

Vad säger pedagogerna?

Att skriva sig till läsning = Självförtroende = JAG KAN!!!

Vi pedagoger är mycket positiva till arbetssättet och tycker att det har varit ett spännande läsår. Vi upplever att eleverna är positiva till att skriva och läsa. Vi ser stor skillnad på elevernas texter jämfört med andra klasser som inte har skrivit sig till läsning med hjälp av datorer.

Fokus har legat på läs- och skrivinlärningen under hela året. Vi har haft ett skrivpass varje dag.

Eleverna lär sig att skriva fullständiga meningar fortare och texterna blir långa och innehållsrika. Vi har inte lagt något fokus på bokstavformerna i åk 1, bara fokus på innehåll och ord/ljud. Istället för att ha veckans bokstav så skriver vi texter som handlar om elevernas vardag eller faktatexter. Med hjälp av Skolljuda och Claro read (talsyntes) blir eleverna medvetna om språkets form. Eleverna lär sig ordbilder i ett naturligt sammanhang och ser dem många gånger, eftersom de skriver långa texter.

Vi jobbar frekvent med stavning i åk 1, det kommer naturligt i texterna. Eleverna är medvetna om ords stavning på grund av stavningsprogram och talsyntesen. Det blir inget suddande i texterna som vid användning av penna och suddgummi, eleverna har istället idéer som de kan omsätta genom att klippa och klistra i texterna för att komma vidare och fortsätta sin berättelse.

Även motoriskt svaga elever producerar bra texter. Enskild motorikträning sker fortlöpande genom att klippa, riva, måla, teckna och ”skriv-rita bokstavsliknande former” för förberedande bokstavsskrivning i åk 2.

Det är lättare att individualisera undervisningen. De elever som behöver stöd kan man ägna sig åt medan andra elever arbetar vid datorn mer självständigt i slutet av år 1.

I början när barnen är ovana så behöver man 80 minuters skrivpass men sedan kan man korta ner passen något. Man behöver minst 60 minuter att skriva och bearbeta texten. Vi har oftast skrivit under förmiddagspasset när vi har haft fritidspedagog och andra resurser i klassen. Det är tvunget att man vid skrivtillfällena i början är minst två pedagoger för att hinna hjälpa barnen. Eftersom dessa resurstider har legat under förmiddagarna så har det inburit att vi har haft matematik sent på dagen, vilket har varit en nackdel. Nu när barnen är mer självgående i sitt skrivande kan man vara mer flexibel med skrivandet under andra tider. Matematiken har vi då kunnat lägga på förmiddagarna.

Tankar:

·         Våga tänka utanför ”boxen”!

·         Man kan inte få in allt som man har gjort tidigare. Alla behöver inte göra allting samtidigt.

·         Kan schemaläggningen se annorlunda ut? Personaltäthet? Kan man alltid vara två pedagoger i klasserna?

·         Stationer?

·         Behöver man ha en egen plats i klassrummet? Placering i klassrummet? Hur ska de nya klassrummen i nya Villanskolan se ut?

Vad är bäst för lästräningen?

·         Läsebok?

·         Småböcker?

·         Egen producerade texter, hinna rätta/bör man rätta?

·         De skriver bättre än de läser i början, svårt att läsa sina egna texter.

I början var det bra att skriva i par eftersom de då kunde hjälpa varandra och diskutera vad de skulle skriva. Ju duktigare skrivare de blir, och det blir de snabbt, desto mer angelägna blir de om att skriva sin egen text. Ett önskemål ifrån vår sida är att alla får var sin egen dator.

Tekniken

Vi hade det struligt i början med tekniken. Kommunikationen mellan datorer, skrivare och skolnätet var inte stabilt.  Efter ominstallation med uppdaterad programvara har det fungerat bättre. Det största problemet nu är att ikonerna försvinner från skrivbordet vilket gör att eleverna har svårt att hitta programmen. Vi upplever att det är svårt för de små eleverna att spara i sin hemkatalog U: lång väg att gå.

Villanskolan

Ängelholm 120607

Klasslärare: Martina Anderberg och Jenny Svanberg

IKT-pedagog: Molly Karlsson

Systemadministratör: Gun Hedin